Nicaraguas ex-president Aleman lyckades mygla sig ut ur fängelset - med sandinisternas och liberalernas hjälp

Nicaraguas korruptionsdömde expresident Aleman har lyckats mygla sig ut ur fängelset och är idag en fri man. Projektet involverade massivt stöd från hans partibröder i PLC, cyniska manövrer från en makthungrig FSLN-ledning och klåfingrig inblandning från USA:s sida.

När Nicaraguas genomkorrumperade expresident, liberalen Arnoldo Aleman, kunde dömas till 20 års fängelse jublade hela Nicaragua. Men glädjen skulle bli relativt kortvarig. Aleman släpptes snart ut ur fängelset och sattes i husarrest. Detta med hänvisning till hans allvarliga hälsoproblem. Han är otroligt tjock och lider av både diabetes och hjärtproblem. Detta kunde man väl möjligen finna rimligen, även om Aleman fick hållas i sin lyxiga hacienda El Chile.

Vad som sedan skedde var mindre smickrande för Nicaragua och för den manipulativa supermakten i norr. Sandinisterna stödde president Bolanos ansträngningar att regera landet trots att han är en högerman. Vidare deltog sandinisterna i enorma demonstrationer mot Aleman och korruptionen. Detta gav sandinistledaren Daniel Ortega ökad prestige och USA:s regering fick stora självan. Man beordrade president Bolanos att bryta med FSLN inför kommunalvalen förra året. Bolanos lydde husbondens röst och försökte förgäves försonas med Alemans PLC. Men försöket misslyckades eftersom man där inte var beredd att förlåta sveket mot sin älskade caudillo. Inför kommunalvalen hade Bolanos bildat sin egen politiska rörelse och bildat en allians med bland annat de konservativa. Men valet blev ett totalt fiasko för Bolanos, ett misslyckande för PLC och en stor framgång för FSLN.

Nu såg sandinisterna sin stora chans att stärka sin ställning genom att återuppta förhandlingar med PLC:s Aleman. Daniel Ortega började besöka Aleman på El Chile och resultatet blev en pakt där PLC och FSLN i praktiken delade makten mellan sig och FSLN fick igenom många av sina politiska krav i utbyte mot ett underförstått löfte att Aleman skulle släppas fri, vilket senare i år också blev fallet.

Pakten mellan FSLN och PLC innebar bland annat grundlagsändringar syftande till att minska presidentens makt och var nödvändiga att röstas igenom två gånger i parlamentet. Nu hade USA åter gripits av stora självan över FSLN:s växande inflytande och man pressade Bolanos att erbjuda Aleman friheten i utbyte mot att han stoppade pakten med FSLN och förhindrade att grundlagsändringarna röstades igenom en andra gång. Aleman fick höra talas om detta och gjorde klart att om Bolanos eller USA:s ambassadör hade något att säga honom så fick de göra det personligen genom att besöka honom på El Chile. Försöket att beveka den korrupte caudillon misslyckades.

Politiskt blev pakten en stor framgång för FSLN-eliten. Man fick stopp för kampen mot korruptionen som många inom FSLN har lika stor anledning att frukta som flertalet PLC-politiker, man garanteras representation i viktiga statsorgan, fick posten som talman i parlamentet, fick igenom krav på skärpt arbetsmiljölagstiftning, höjda löner för underbetalda lärare och sjukvårdspersonal och ökade anslag till kommunerna. Men priset tycks också ha blivit minskat respekt för inte bara Aleman utan även Daniel Ortega som är långt ifrån ledningen i oppinionsundersökningarna inför presidentvalet 2006. Där leder i stället den före detta borgmästaren i Managua, Herty Lewites, en jämförelsevis hederlig politiker som kastats ut ur sandinistpartiet. Frågan blir nu om sandinisterna och PLC på något sätt ska kunna hindra Lewites från att delta i presidentvalet med hjälpa av sina traditionella manipulativa metoder. En annan fråga är om den rabiat reaktionära Bushregimen skulle vara beredd att acceptera en före detta sandinist som president i Nicaragua. Det förefaller i vart fall inte som särskilt troligt.

Och president Bolanos som så modigt tog upp kampen mot korruptionen är inte längre någon kraft att rökna med i nicaraguansk politik. Hans eftergivenhet mot USA, totala avsaknad av empati med landets fattiga (han lät till exempel polisen köra bort utblottade människor som gjorde sig skyldiga till tiggeri efter att ha blivit fullkomligt utblottade efter stora översvämningar) och hans oförmåga att bygga hållbara, starka politiska allianser med de breda folkliga rörelser som stött hans envetna kamp mot korruptionen resulterade till sist i att han berövades allt politiskt inflytande.

BJÖRN BLOMBERG